Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Man kan vara orolig för att man har mått "för bra" och tänka att "det får inte vara så här lätt". Eller så tänker man motsatsen, "allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad". Det är vanligt och helt normalt. Barnets födelse är en av livets största händelser och det kan vara svårt att ta till sig att det faktiskt i stort sett alltid blir bra.
Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande. Som partner förväntas man vilja vara med under förlossningen och vara bästa tänkbara stöd. För de allra flesta är det självklart men det finns även de som verkligen inte vill vara med av något skäl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar