söndag 30 november 2008
Vecka 38
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare. Men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får någon förvarning om att förlossningen är på gång. För vissa är den första förlossningsvärken det enda tecknet på att det är dags.
tisdag 25 november 2008
Tygblöjor - kan det vara något?
Har precis kommit hem från Ica Maxi dit jag cyklade i vinterkylan och inhandlade lite förnödenheter till vårt totallänsade kylskåp. Framme vid kassorna är även barnavdelningen där jag slog en lov för att kolla in alla grejer som jag ännu så länge har noll koll men troligtvis om bara några veckor kommer att ha stenkoll på.
Tvättlappar - vilket märke ska man ha? är det nått som är bättre än något annat?
Babyolja - har vi fått rekommenderat att inhandla, vad använder man det till?
Nappar - ska man väl enligt rekommendation vänta lite med men när det väl är dags, vilken storlek ska man ha, vilken form etc det finns ju tusen att välja mellan.
Amningskupor/inlägg - engångsvarianter finns det ett gäng att välja mellan, men vilka är bäst?
och så då det här med blöjor. Fick höra att man får en liten uppsättning blöjor på sjukhuset men att man sedan, så klart, skall inhandla själv. Har aldrig i hela mitt liv bytt en blöja, inte ens på minirossos-kusiner det senaste halvåret. Jag är enormt äcklad av bajs (kiss stör mig inte lika mycket) och är ärligt talat lite nojjig över hur jag ska hantera hela blöjsituationen. Alla säger att jag kommer att vänja mig, och det kommer jag säkert, men det är inget jag ser fram emot.
Har funderat, dock ej bestämt mig, på det här med tygblöjor. Tre, enligt mig, stora fördelar med tygblöjor är att man 1. sparar pengar, 2. tänker på miljön och 3. i många fall får ett blöjfritt barn tidigare än om man använder engångsblöjor. Jag kan ibland bli lite störd på barn som är över 3 år gamla som fortfarande använder blöja...fast det kanske är normalt? Får jag välja så ska mitt barn bli blöjfritt så fort som möjligt. Däremot har jag inte riktigt förstått hur det här med tygblöjor fungerar. Trots att jag varit inne på diverse tygblöjehemsidor så är vissa förklaringar rena grekiskan för mig. Allra helst skulle jag vilja prata med någon som faktiskt använder tygblöjor som skulle kunna visa mig hur det fungerar och först därefter hade jag kunnat avgöra vad jag vill satsa på.
fast känner jag mig själv rätt så blir det engångsblöjor...men tanken är god i alla fall.
Tvättlappar - vilket märke ska man ha? är det nått som är bättre än något annat?
Babyolja - har vi fått rekommenderat att inhandla, vad använder man det till?
Nappar - ska man väl enligt rekommendation vänta lite med men när det väl är dags, vilken storlek ska man ha, vilken form etc det finns ju tusen att välja mellan.
Amningskupor/inlägg - engångsvarianter finns det ett gäng att välja mellan, men vilka är bäst?
och så då det här med blöjor. Fick höra att man får en liten uppsättning blöjor på sjukhuset men att man sedan, så klart, skall inhandla själv. Har aldrig i hela mitt liv bytt en blöja, inte ens på minirossos-kusiner det senaste halvåret. Jag är enormt äcklad av bajs (kiss stör mig inte lika mycket) och är ärligt talat lite nojjig över hur jag ska hantera hela blöjsituationen. Alla säger att jag kommer att vänja mig, och det kommer jag säkert, men det är inget jag ser fram emot.
Har funderat, dock ej bestämt mig, på det här med tygblöjor. Tre, enligt mig, stora fördelar med tygblöjor är att man 1. sparar pengar, 2. tänker på miljön och 3. i många fall får ett blöjfritt barn tidigare än om man använder engångsblöjor. Jag kan ibland bli lite störd på barn som är över 3 år gamla som fortfarande använder blöja...fast det kanske är normalt? Får jag välja så ska mitt barn bli blöjfritt så fort som möjligt. Däremot har jag inte riktigt förstått hur det här med tygblöjor fungerar. Trots att jag varit inne på diverse tygblöjehemsidor så är vissa förklaringar rena grekiskan för mig. Allra helst skulle jag vilja prata med någon som faktiskt använder tygblöjor som skulle kunna visa mig hur det fungerar och först därefter hade jag kunnat avgöra vad jag vill satsa på.
fast känner jag mig själv rätt så blir det engångsblöjor...men tanken är god i alla fall.
söndag 23 november 2008
Vecka 37 - magen är rund och allt kan hända
Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det föds mellan vecka 37 och 42. Exakt vad som gör att förlossningen startar går inte att säga. Det är troligen barnet som sätter igång det hela. Många blivande mammor börjar känna sig färdiga med graviditeten och en fördel med att vara trött på att ha barnet i magen är att förlossningen känns mindre skrämmande. Allt eftersom tiden går tänker de flesta att "nu får barnet komma!"
De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att flytta upp utifrån. Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt brukar en läkare försöka vända det utifrån med sina händer genom att försöka få barnet att göra en kullerbytta till rätt läge. Om det inte lyckas kan det bli aktuellt med kejsarsnitt.
De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att flytta upp utifrån. Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt brukar en läkare försöka vända det utifrån med sina händer genom att försöka få barnet att göra en kullerbytta till rätt läge. Om det inte lyckas kan det bli aktuellt med kejsarsnitt.
torsdag 20 november 2008
En månad
Jag kan verkligen inte förstå det, men nu är det på dagen en månad kvar tills minirosso är beräknad att titta ut! Fattar ni hur snabbt tiden gått, fattar ni att det bara är en månad kvar?
Samtidigt som jag ser fram emot detta oerhört mycket så börjar jag bli nervös, både inför förlossningen och för vad som ska komma därefter.
Men som sagt jag ser fram emot att få ta i krabaten som buffar omkring i min mage varje dag, få lukta minirosso i håret, försöka få mitt barn att sova, amma, känna närhet, få vara med min familj, se Ole bli pappa - LÄNGTAR
Samtidigt som jag ser fram emot detta oerhört mycket så börjar jag bli nervös, både inför förlossningen och för vad som ska komma därefter.
Men som sagt jag ser fram emot att få ta i krabaten som buffar omkring i min mage varje dag, få lukta minirosso i håret, försöka få mitt barn att sova, amma, känna närhet, få vara med min familj, se Ole bli pappa - LÄNGTAR
måndag 17 november 2008
Drömmer mig bort
kommer ni ihåg när jag såg ut så här! Hade gett ganska mycket för att inte behöva stöna och stånka så fort jag ska göra något!!
söndag 16 november 2008
Vecka 36
Barnet börjar förbereda sig på att födas. Det tränar andning, men inte när det sover djupt. Barnet har nu längre perioder av både sömn och aktivitet. Det rör sig lika ofta som förut men kan inte ta ut svängarna på samma sätt. Därför upplever man ofta att det puffar och gör svepande rörelser.
Förlossningen är jobbig även för barnet. När livmodern drar ihop sig som mest går inget blod med syre och näring in till barnet och man kan säga att det får hålla andan under några sekunder. Men barnet har tidigare lagrat extra näring som det kan använda. Barnet har också lagt på sig fett under huden för att det inte ska bli kallt när det kommer ut i en betydligt svalare värld. Underhudsfettet fungerar också som energireserv den första tiden efter födseln.
Förlossningen är jobbig även för barnet. När livmodern drar ihop sig som mest går inget blod med syre och näring in till barnet och man kan säga att det får hålla andan under några sekunder. Men barnet har tidigare lagrat extra näring som det kan använda. Barnet har också lagt på sig fett under huden för att det inte ska bli kallt när det kommer ut i en betydligt svalare värld. Underhudsfettet fungerar också som energireserv den första tiden efter födseln.
lördag 15 november 2008
Är vi redo?
Satt och bläddrade bakåt i tiden här på bloggen och upptäckte hur nojjig jag vi var i början när vi insåg att vi skulle bli föräldrar!
Mycket har hänt sedan dess fastän tiden har gått väldigt snabbt, framför allt har vi vant oss vid tanken på att vi två faktiskt ska bli föräldrar och nu är det inte långt kvar!! Under tiden har dessutom Oles syskon blivit föräldrar och med facit i hand klarat av det galant, så då borde ju även vi fixa det!
Men när man verkligen tänker till så kan jag fortfarande inte förstå att det inuti min mage faktiskt ligger ett barn. Ett barn som om några veckor finns ute i verkliga livet och som kommer att kräva 100% uppmärksamhet av mig och Ole, som inte klarar sig utan mig och Ole, som de första åren är helt beroende av mig och Ole - det känns så konstigt men framför allt helt fantastiskt. Jag känner mig ganska lugn för närvarande, även om det är ett gäng med veckor kvar innan det är dags har vi ju fått reda på att Minirosso är en välskapt krabat, skulle något hända redan nu så hade det ju givetvis blivit dramatiskt men det känns tryggt att veta att vi troligen hade fått ut en bebis med hyffsad vikt även om den blivit för tidigt född.
Och ibland så hade jag inte bangat för att få barn nu!! Ni anar inte hur mycket jag längtar efter det här barnet, tänk att om några veckor så kommer jag att kunna ha det i min famn, höra det andas bredvid mig i sängen, lukta på bebisen, krama och gosa med bebisen - men jag får väl uthärda några veckor till!
Längtar efter dig Minirosso
Mycket har hänt sedan dess fastän tiden har gått väldigt snabbt, framför allt har vi vant oss vid tanken på att vi två faktiskt ska bli föräldrar och nu är det inte långt kvar!! Under tiden har dessutom Oles syskon blivit föräldrar och med facit i hand klarat av det galant, så då borde ju även vi fixa det!
Men när man verkligen tänker till så kan jag fortfarande inte förstå att det inuti min mage faktiskt ligger ett barn. Ett barn som om några veckor finns ute i verkliga livet och som kommer att kräva 100% uppmärksamhet av mig och Ole, som inte klarar sig utan mig och Ole, som de första åren är helt beroende av mig och Ole - det känns så konstigt men framför allt helt fantastiskt. Jag känner mig ganska lugn för närvarande, även om det är ett gäng med veckor kvar innan det är dags har vi ju fått reda på att Minirosso är en välskapt krabat, skulle något hända redan nu så hade det ju givetvis blivit dramatiskt men det känns tryggt att veta att vi troligen hade fått ut en bebis med hyffsad vikt även om den blivit för tidigt född.
Och ibland så hade jag inte bangat för att få barn nu!! Ni anar inte hur mycket jag längtar efter det här barnet, tänk att om några veckor så kommer jag att kunna ha det i min famn, höra det andas bredvid mig i sängen, lukta på bebisen, krama och gosa med bebisen - men jag får väl uthärda några veckor till!
Längtar efter dig Minirosso
fredag 14 november 2008
Halsbränna
har jag haft mer eller mindre ända sedan vi upptäckte att vi ska ha barn. Men nu har det eskalerat väldigt mycket....har konstant halsbränna som stundtals är svinjobbig. Vete tusan vad jag ska göra, får väl konsultera apoteket i väntan på mitt barnmorskebesök i nästa vecka
söndag 9 november 2008
Vecka 35
Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om man ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att man samlar på sig vätska. Det är vanligtvis normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går man på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns full nästan hela tiden och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten.
De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen.
De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen.
fredag 7 november 2008
Indiannamn
Om jag hade tillhört någon indianstam i Nordamerika borde mitt indiannamn vara Svullna foten!
Upptäckte i duschen i morse att mina fötter ökat i omfång - stödstrumpor inhandlas på lunchen!
Upptäckte i duschen i morse att mina fötter ökat i omfång - stödstrumpor inhandlas på lunchen!
onsdag 5 november 2008
Allt bra
var hos barnmorskan idag för uppföljning på förra veckans besök på förlossningen.
Urinprovet som jag lämnade i måndags med morgonurin var helt ok och visade inga spår av något, blodtrycket var normalt och allting känns också bra nu!
Passade på att väga mig, 84,4 kg (oj), magen hade inte växt fortfarande 33 cm på "höjden" men hon påpekade att jag var ganska bred över magen, tro f*n det om jag har en 2,6 kg's bjässe i kombination med mer än normal mängd fostervatten!!
Bokade av tiden nästa vecka och flyttade den till först om två veckor.
Känns i alla fall oerhört skönt att allt är bra med mig och Minirosso så klart!
Urinprovet som jag lämnade i måndags med morgonurin var helt ok och visade inga spår av något, blodtrycket var normalt och allting känns också bra nu!
Passade på att väga mig, 84,4 kg (oj), magen hade inte växt fortfarande 33 cm på "höjden" men hon påpekade att jag var ganska bred över magen, tro f*n det om jag har en 2,6 kg's bjässe i kombination med mer än normal mängd fostervatten!!
Bokade av tiden nästa vecka och flyttade den till först om två veckor.
Känns i alla fall oerhört skönt att allt är bra med mig och Minirosso så klart!
tisdag 4 november 2008
2,6 kg
kan jag för tillfället skylla på Minirosso! Var igår på efterlängtat ultraljud och fick reda på att jag och Ole väntar på en stor krabat!
Innan läkaren började titta på Minirosso sa hon att oftast väger bebisar i vecka 34 mellan 2,1 och 2,2 kg, men icke sa nicke, Minirosso väger 2,6 kg!! Hon trodde att vi kunde räkna med ca 4 kg vid födseln...men jag snackade med min svägerska senare på dagen och fick reda på att det där kan pendla ganska rejält. Ska jag vara helt ärlig bryr jag mig inte ett dugg, men spontant känns det säkrare att få ett lite för tjockt/stort barn än en bebis som är tunn och undernärd.
Om jag förra veckan var orolig för att Minirosso inte rörde sig så var det tvärtom igår. Både innan och under ultraljudet var det fullständig kalabalik i magen och de lyckades bara få till ett enda foto, en närbild på ansiktet!
För övrigt kunde hon utläsa lite andra mått:
Huvudets diameter 91 mm
Magens diameter 100 mm
Lårets längd 68 mm
Huvudet är placerat nedåt och kommer troligen att förbli så resten av graviditeten, dvs Minirosso är fixerad. Moderkakan är placerad på framväggen av magen på höger sida vilket innebär att jag kommer att kunna genomföra en vanlig förlossning om inga komplikationer uppstår under själva förlossningsarbetet!
Nu är vi redo! Bara 6,5 vecka kvar!!
Innan läkaren började titta på Minirosso sa hon att oftast väger bebisar i vecka 34 mellan 2,1 och 2,2 kg, men icke sa nicke, Minirosso väger 2,6 kg!! Hon trodde att vi kunde räkna med ca 4 kg vid födseln...men jag snackade med min svägerska senare på dagen och fick reda på att det där kan pendla ganska rejält. Ska jag vara helt ärlig bryr jag mig inte ett dugg, men spontant känns det säkrare att få ett lite för tjockt/stort barn än en bebis som är tunn och undernärd.
Om jag förra veckan var orolig för att Minirosso inte rörde sig så var det tvärtom igår. Både innan och under ultraljudet var det fullständig kalabalik i magen och de lyckades bara få till ett enda foto, en närbild på ansiktet!
För övrigt kunde hon utläsa lite andra mått:
Huvudets diameter 91 mm
Magens diameter 100 mm
Lårets längd 68 mm
Huvudet är placerat nedåt och kommer troligen att förbli så resten av graviditeten, dvs Minirosso är fixerad. Moderkakan är placerad på framväggen av magen på höger sida vilket innebär att jag kommer att kunna genomföra en vanlig förlossning om inga komplikationer uppstår under själva förlossningsarbetet!
Nu är vi redo! Bara 6,5 vecka kvar!!
söndag 2 november 2008
Vecka 34 - shit vad tiden går fort
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Man kan vara orolig för att man har mått "för bra" och tänka att "det får inte vara så här lätt". Eller så tänker man motsatsen, "allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad". Det är vanligt och helt normalt. Barnets födelse är en av livets största händelser och det kan vara svårt att ta till sig att det faktiskt i stort sett alltid blir bra.
Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande. Som partner förväntas man vilja vara med under förlossningen och vara bästa tänkbara stöd. För de allra flesta är det självklart men det finns även de som verkligen inte vill vara med av något skäl.
Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande. Som partner förväntas man vilja vara med under förlossningen och vara bästa tänkbara stöd. För de allra flesta är det självklart men det finns även de som verkligen inte vill vara med av något skäl.
lördag 1 november 2008
Glöm inte bort
att gissa på vilken dag du/ni tror att Minirosso tittar ut?
Lägg till er gissning som en kommentar till detta inlägg så lägger vi ut det i kanten bland de andra gissningarna som kommit in!
Kan också notera att hela 31 personer har varit inne och röstat på om ni tror Minirosso är en pojke eller flicka - jäkligt kul! Vet inte vem alla ni 31 är men kul är det att ni hittat hit. Kan också konstatera att gissningarna på att det blir en flicka håller på att knappa in rejält på pojkgissningarna - håll ut det är bara 7 veckor kvar
Lägg till er gissning som en kommentar till detta inlägg så lägger vi ut det i kanten bland de andra gissningarna som kommit in!
Kan också notera att hela 31 personer har varit inne och röstat på om ni tror Minirosso är en pojke eller flicka - jäkligt kul! Vet inte vem alla ni 31 är men kul är det att ni hittat hit. Kan också konstatera att gissningarna på att det blir en flicka håller på att knappa in rejält på pojkgissningarna - håll ut det är bara 7 veckor kvar
Händelserika dagar
Torsdagmorgon vaknar jag med "mensont" i nedre delen av magen. Funderar inte så mycket på det utan tror att jag troligtvis legat konstigt under natten. Under förmiddgen konstatera jag att mensontet inte försvinner i kombination med att jag tycker att Minirosso inte rör sig lika mycket som vanligt, för ovanlighetens skull börjar jag bli lite orolig... Försöker nonchalera det ytterligare någon timme men strax efter tre ringer jag min barnmorska som säger att jag för säkerhetsskull bör kolla upp det, dock kan inte hon hjälpa mig med det utan jag blir hänvisad till KK på UMAS.
Ringer dit och blir ombedd att komma in vilket jag också gör. Vid kl 16 tar jag mina första osäkra steg inne på förlossningen och blir ganska snabbt omhändertagen. CTGsensorer fästs på min mage, urinprov lämnas, tempen och blodtrycket tas och sedan blir jag lämnad i 45 minuter tillsammans med Minirossos hjärtljud! Allt ser bra ut med Minirosso, hjärtljuden är normala, både min och bebisens temp är normal, och de kan via CTGmaskinen se att bebisen rör sig helt normalt! Blir informerad om att jag snart ska få träffa en läkare, klockan är nu 17.20.... och jag väntar, väntar, väntar, får besked om att de inte glömt bort mig men läkaren var tvungen att ta hand om ett akut kejsarsnitt, och jag väntar och väntar och väntar....kl 20.00 alltså fyra timmar efter jag kom in får jag äntligen träffa läkaren som gör ett vaginalt ultraljud på mig för att kolla så att inte livmodermunnen öppnat sig, känner på magen och konstaterar att de upptäckt lite äggvita i min urin. Nytt urinprov lämnas och även ett blodprov. Dessa ska köras på kontroll, dessutom har jag lite högt blodtryck.
Blir ombedd att boka ny tid hos min barnmorska för urinprov och blodtryck redan i nästa vecka (ska eg inte träffa henne förrän veckan därpå) och sedan blir jag kallad på Blodflödeskontroll dagen därpå på UMAS.
Blodflödeskontroll var i princip som ett ultraljud bara det att de intresserar sig för allt runtomkrin bebisen. Blodflödet från min moderkaka till bebisen via navelsträngen var helt perfekt, även flödet i mina blodkärl. Jag har mycket fostervatten, mer än normalt men fortfarande inom normalkurvan, mycket vatten i kombination med att Minirosso vänt sig och numera sparkar in i moderkakan är troligtvis anledningen till att jag inte känner sparkarna lika mycket som innan. Moderkakan är 3-4 cm tjock jämfört med livmodersväggen som är ca 1 cm tjock.
Känner mig fortfarande lite hängig och har lite spänningar/mensont i magen men börjar så här två dagar senare konstatera att det kan vara en hederlig förkylning som är på gång. Ska lämna urinprov till min barnmorska redan på måndagmorgon och sedan på onsdag ska vi träffas och kontrollera blodtryck etc.
Äggvita i urinen kan vara allt från en flytning, till begynnande urinvägsinfektion eller blåskatarr men även allvarligare saker som havandeskapsförgiftning...UMAS hör av sig om det är något som måste undersökas och än så länge har jag inte hört något.
Jag hoppas på det bästa!
Ringer dit och blir ombedd att komma in vilket jag också gör. Vid kl 16 tar jag mina första osäkra steg inne på förlossningen och blir ganska snabbt omhändertagen. CTGsensorer fästs på min mage, urinprov lämnas, tempen och blodtrycket tas och sedan blir jag lämnad i 45 minuter tillsammans med Minirossos hjärtljud! Allt ser bra ut med Minirosso, hjärtljuden är normala, både min och bebisens temp är normal, och de kan via CTGmaskinen se att bebisen rör sig helt normalt! Blir informerad om att jag snart ska få träffa en läkare, klockan är nu 17.20.... och jag väntar, väntar, väntar, får besked om att de inte glömt bort mig men läkaren var tvungen att ta hand om ett akut kejsarsnitt, och jag väntar och väntar och väntar....kl 20.00 alltså fyra timmar efter jag kom in får jag äntligen träffa läkaren som gör ett vaginalt ultraljud på mig för att kolla så att inte livmodermunnen öppnat sig, känner på magen och konstaterar att de upptäckt lite äggvita i min urin. Nytt urinprov lämnas och även ett blodprov. Dessa ska köras på kontroll, dessutom har jag lite högt blodtryck.
Blir ombedd att boka ny tid hos min barnmorska för urinprov och blodtryck redan i nästa vecka (ska eg inte träffa henne förrän veckan därpå) och sedan blir jag kallad på Blodflödeskontroll dagen därpå på UMAS.
Blodflödeskontroll var i princip som ett ultraljud bara det att de intresserar sig för allt runtomkrin bebisen. Blodflödet från min moderkaka till bebisen via navelsträngen var helt perfekt, även flödet i mina blodkärl. Jag har mycket fostervatten, mer än normalt men fortfarande inom normalkurvan, mycket vatten i kombination med att Minirosso vänt sig och numera sparkar in i moderkakan är troligtvis anledningen till att jag inte känner sparkarna lika mycket som innan. Moderkakan är 3-4 cm tjock jämfört med livmodersväggen som är ca 1 cm tjock.
Känner mig fortfarande lite hängig och har lite spänningar/mensont i magen men börjar så här två dagar senare konstatera att det kan vara en hederlig förkylning som är på gång. Ska lämna urinprov till min barnmorska redan på måndagmorgon och sedan på onsdag ska vi träffas och kontrollera blodtryck etc.
Äggvita i urinen kan vara allt från en flytning, till begynnande urinvägsinfektion eller blåskatarr men även allvarligare saker som havandeskapsförgiftning...UMAS hör av sig om det är något som måste undersökas och än så länge har jag inte hört något.
Jag hoppas på det bästa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)