Storebror och första sparken

Vi bestämde oss i torsdags för att berätta för Truls, främst för att vi är rädda att någon annan försäger sig. Det vi trodde skulle bli en mysig familjestund, värd att minnas resten av livet utspelade sig så här:

- Truls nu ska du få reda på en häftig sak!
- Mmmm
- Vet du vad mamma har i sin mage?
- En bebis!
- Ja! Det stämmer det är därför mamma är tjock om magen. Vet du vad det innebär? Att du ska bli storebror!
- Mmmm
- Så om några månader så får du antingen en lillasyster eller en lillebror, ska inte det bli spännande?
- Nu vill ja ha klubba!

End of conversation

Nu i helgen kände jag för första gången att det är något i magen! Små små bubblor i höger nedre delen av magen. Och så här såg jag ut i fredags!

Inte behövde vi vara oroliga!

Så kom vi då dit och jag var som sagt lite nervös, men väl på plats på britsen var det lika fantastiskt som när vi väntade på Truls. Jag trodde inte att det skulle vara lika stort denna gång, men det kändes lika overkligt, underbart och otroligt som förra gången. Tänk att det faktiskt ligger en liten krabat inne i min mage (livmoder) som är början på ett liv. Det blev så himla påtagligt att nu är det dags för oss att bli föräldrar igen, så himla häftigt!

Allt såg bra ut. Ett litet hjärta som slog, två ben, två armar, en urinblåsa, ögon, näsa, mun...det fanns 1 på 8200 risk att barnet har någon kromosomförändring dvs vi behöver inte vara oroliga!

Vi fick även lite mått och jag tänkte att det kunde vara kul att jämföra med Truls. (Truls siffor är kursiva nedan)

BPD - måttet mellan öronen 27 mm (25 mm)
AD - måttet över magen 25 mm (23 mm)
Femur - lårbenets längd 14 mm (11 mm)
Vikt - 40 gram (29 gram)

spontant kan vi ju konstatera att Truls var mindre. Vet inte hur mycket bebisar växer per dag men Truls mått är tagna när han är 13+1 och dessa mått är tagna på Duorosso när h*n är 13+4 dagar.

Beräknat förlossningdatum blev förflyttat till 5 september, vi får se vad det blir!

Nedan kommer våra första ultraljudsbilder. Bilderna där huvudet är taget framifrån ser ut som att vi har en liten alien i magen!!

Oj vad tiden rusar fram. Pinsamt att det nästan gått en månad sedan jag skrev senast.

Idag är det dags för KUBtest. Lika orolig inombords som jag var när vi skulle göra samma sak med Truls är jag nu. Jag vet inte alls varför jag har sagt att jag vill göra detta test. Vad fasiken gör vi om testet visar på att vi har ett barn med stora risker för att ha Downs syndrom? För mig är det inte självklart att behålla men inte heller självklart att ta bort...

Skriver mer i eftermiddag, håll tummarna för mig (oss!).